Uppsala är bäst!

Så här på Valborgsmässoafton blir jag som gammal Uppsalastudent alltid sugen på ett besök i denna lärdomsstad – forsränning, sillunch, mösspåtagning och skönsång, galopp hela Carolinabacken ner och så champagne, musik och mingel på närmsta nation! Det var en härlig tid och såhär i efterhand har jag insett att jag ändå inte utnyttjade staden, studentlivet och alla möjliga möjligheter till fullo! Men, ogjort är ogjort och det enda jag kan göra är att beundra mina fotografier och kanske drömma mig tillbaka genom litteraturen…

Ett sådant tillfälle ges i Louisa Martins Mord i Arkadien (1954). Arkadien är ett bostadshus i anslutning till Södermanland-Nerikes Nation (Snerkes) i Uppsala. Det intressanta med studentkorridorer och nationer är att man träffar studenter som läser andra ämnen och som man därför kanske inte skulle ha lärt känna annars. I en korridor delar man till viss del sitt liv med ett gäng som man inte valt själv och kanske aldrig skulle välja heller. Man vet helt enkelt inte vem det är man äter frukost ihop med…

Mitt i allt tentamensplugg, fikor på Ofvandahls, kärleksbestyr och gasquer  (som såklart verkar ännu roligare, tjusigare och mer genuint på 1950-talet än 2000-talet) händer det mystiska saker. I den krets som studentskan Inga Rosin befinner sig börjar vissa medlemmar uppträda högst underligt, visa nya sidor och stå för aggressiva utbrott. Att det hela ska mynna ut i blodspillan är det ingen som anar – hur skulle det se ut, studenttiden är ju en glad tid, om än med viss ångest ibland!

Martins skriver väl i en lätt och ledig stil – det är ett nöje att läsa! Historien är lagom knepig men bäst tycker jag ändå om skildringen av Uppsala och studentlivet! Åh, kära ungdoms vår, vad jag saknar dig, med eller utan mord!

Published in: on april 30, 2010 at 5:35 f m  Lämna en kommentar  

”Mitt jullov”

Lucy är en flicka med stor fantasi och förmåga att berätta, trots sin ringa ålder. Hon skriver redan på flera romaner och allt detta kommer väl till pass under det jullov då hon blir kidnappad – allt blir precis som i en hemsk saga, en prinsessa fången i ett torn!

Nicholas Blake har i Mörkt spel (1964) gett oss en spännande och intensiv deckare med spanaren Nigel Strangeways i spetsen för sökandet efter kärnfysiker Wragbys lilla dotter. Wragbys forskning är av största intresse för världspolitiken och precis innan jul gör han och hans kollegor ett stort genombrott, vilket gör tillvaron för familjen Wragby än mer utsatt.  Är man en terrorist av den kommunistiska sorten, vars verksamhet är utsatt för Wragbys forskningsresultat, ligger det nära till hands att vilja sätta stopp för det hela. Finns det barn med i bilden blir saken så mycket enklare…

Läs denna häftiga kidnappningshistoria som självklart innehåller lite korkade tjyvar och smarta barn men som trots det inte är helt förutsägbart och absolut inte långtråkigt! Bara omslaget till denna svenska utgåva av juni månads bok från ”Bokklubben Vår Bok” borde få dig att suga tag i den direkt och försjunka i ett jullovsäventyr som heter duga!

Published in: on april 11, 2010 at 5:11 e m  Lämna en kommentar  
Tags:

”The most famous detective story – with no detective!”

Tio små negerpojkar

Idag är det min namnsdag – Agata – 5 februari! Detta till ära tänkte jag nämna min idols mest kända deckare och vars titel inspirerat till namnet på den här bloggen, nämligen Agatha Christies Tio små negerpojkar (1939)! Det fina exemplaret på bilden är inköpt i den lilla badorten Weston-Super-Mare, på Englands västkust, under en språkresa 1964, företagen av en närstående släkting. Det finns fina blyertsnoteringar i marginalen av ord som översatts…

Ja, ni vet ju alla vad som händer i den här historien! Tio personer blir inbjudna till en omtalad och tjusig villa på ön Nigger Island utanför Devons kust. Ingen av dem känner varandra eller den man som bett dem komma dit, en Herr Owen. Det de har gemensamt är enskilda händelser de helst vill dölja, men naturligtvis påminns de snart om sina snedsteg och värre saker än så inträffar så snart den första gemensamma middagen är avslutad! Herr Owen har ännu inte synts till…

På matsalsbordet står tio porslinsfigurer i form av svarta små pojkar och snart sätter någon likhetstecken mellan den gamla barnkammarramsan (från 1864) och vad som sedan sker på ön…

Har du ännu inte läst denna klassiker är det hög tid nu!

Ten little niggers was going out to dine, one choke his little self and then there were nine
Nine little niggers sat up very late, one overslept and then there were eight
Eight little niggers, travelling in Devon – one said ”I’ll stay”, and then there were seven
Seven little niggers chopping up sticks, one choppes himself in halves and then there were six
Six little niggers playing with a hive, a bumbelbee stung one and then there were five
Five little niggers was going in for law, one got chancery and then there were four
Four little niggers looked at the sea, a red herring swallowed one and then there were three
Three little niggers was playing at the zoo, a big bear hugged one and then there were two
Two little niggers, sitting in the sun – one got frizzled up and then there were one
One little nigger boy, all others gone – he went hanged himself, and then there were none
Published in: on februari 5, 2010 at 7:22 f m  Kommentarer (1)  
Tags:

Snö i dödlig mängd

Under en kväll som i kväll, då hela vårt avlånga land täcks av en vit massa från ovan och som för vissa kommer att innebära olycka, är det kanske osmakligt av mig att presentera en deckare som har just snön som underliggande orsak till dess höjdpunkter.

En av oss har mördat (1950) av Wyndham Martin är en historia som utspelar sig i det slutna rummet. En brokig skara människor kommer körande i Klippiga bergen och hamnar i Mr och Mrs Timms tält i skydd för en tilltagande snöstorm. Tältet är uppslaget i en så kallad spökstad, en övergiven plats som just den här kvällen inger förhoppningar om trygghet, värme och kanske lite mat. Till en början visar människorna också sina generösa sidor, gästvänlighet främlingar emellan. Men trots den trångboddhet som infunnit sig sker under natten det minst troliga.

Det kan finnas något trevligt med att människor är olika, men det kan ibland vara svårt att instämma när olika människor tvingas umgås. Martin ger liv åt intressanta samtalstoner och händelser mellan de blandade karaktärer som hukar under tältduken.

En lagom obekväm amerikansk historia om att vara tvungen att ha att göra med obekant folk, att inte veta vem man vänder ryggen till. Att veta att utan dem fryser man ihjäl. Men kanske hellre det…

Published in: on januari 27, 2010 at 8:43 e m  Lämna en kommentar  
Tags:

I de mörka skogarna i Småland

DodenfyllerarBLOGG

I Jan Ekströms debut Döden fyller år (1961) är det ingen van detektiv som börjar nysta i en högst mystisk historia. Olle Ekman roar sig under sin semester hos släktingar i Växjö med att försöka ta reda på vad som hände hans kusin Sara för nästan exakt 25 år sedan. En flicka känd för sin skönhet och djärvhet, och därför spännande för en ung man. Det visar sig att ett mord begåtts, i Alvesta, denna håla där de flesta av oss spenderat alldeles för lång tid på grund av försenade tåg. Tänk sig minsann!

Också detta är en historia som utspelar sig sommartid, vilket Ekström är så duktig på att illustrera i sina miljöskildringar – det är söta sommarklänningar, överraskande åskväder, trädgårdsfrukostar, krocketspel, klirrande iskuber, fågelkvitter i morgonstund och dammiga grusvägar till svalkande insjöbad, vilket kan behövas eftersom stämningen av heta gamla kärleksaffärer och en och annan sexuell övning är hyfsat tät. Kusin Olles vågade sätt att tilltala sina släktingar är uppiggande och det är som bäddat för släktfejd – det finns uppenbarligen lik i någons garderob i den småländska småstadsidyllen.

Det hela är väldigt välformulerat och jag njuter av själva läsningen på ett sätt som nutida deckare sällan tillfredsställer mig med – vilken tur att Ekström skrev fler böcker efter sin debut! Jag tycker detta är riktigt bra! Mordet som sker och det som sedan händer, för det är ett utdraget brott kan man säga, är intressant och smart, men så är ju Ekström känd för att vara en pusseldeckare på särskild nivå, och nog lade han ribban högt redan på första försöket. Många var de som nöjde sig med att konstatera att Sara plötsligt försvann – synd för dem att Olle dök upp och lade näsan i blöt, och det i sista minuten…

Published in: on juli 19, 2009 at 7:38 e m  Lämna en kommentar  
Tags:

Det kanske värsta att stjäla

BiblmysterietBLOGG

Jag fortsätter med en liten deckare som är mäkta populär bland de unga läsarna! Det är bara nu i skiftet mellan vårtermin och sommarlov som barnbibliotekets hyllplan efter ”W” är något trängre, annars är Martin Widmarks serie om detektiverna Lasse och Maja konstant utlånade! Den bästa delen av dem alla och kanske det värsta brottet LasseMajas Detektivbyrå någonsin kommer att ställas inför, enligt mig, tas upp i Biblioteksmysteriet (2007)! Vad som stjäls? Jo, böcker förstås och inte vilka som helst, utan de mest värdefulla, de som är larmade och förvaras i forskarrummet! Hur i hela friden kan detta gå till?!

De tre misstänkta, de tre som bibliotekarie Karin Fahlén släpper in i forskarrummet varje dag är Prästen, professor Beatrice Holm och Welmer Frisk, hantverkare. Polismästaren är förbryllad – tre rekorderliga personer och en larmad utgång… Det är tur han har Lasse och Maja, vilka som vanligt utför ett intelligent spaningsarbete och ser till att böckerna återvänder som en skänk från ovan…

Published in: on juli 5, 2009 at 3:33 e m  Kommentarer (1)  

Mörka tankar på en ljus dag

KransatdenskonaBLOGG

Till årets midsommarfirande, som för mig innebar att vara bortrest hela helgen, packade jag ner en lämplig liten sak, nämligen Krans åt den sköna (1960) av H.-K. Rönblom. Som tur var fick jag en stund för mig själv mitt i allt sällskapsliv, som innehöll tillräckligt många konstellationer av individer för att skapa spännande intriger och begär, och kunde då sätta mig in i detta midsommarmysterium.

Platsen för de mörka tankarna är den lilla orten Tegelvik, belägen någonstans längs den södra delen av Sveriges ostkust. Amatördetektiven Paul Kennet och hans hustru Lena Åtvid är inbjudna till att fira midsommar hos Pauls kamrat från förr och dennes hustru, vilka köpt en stuga i trakten. Under bilfärden söderut diskuterar det äkta paret, med underbar bitskhet och espri, dels Lenas irritation över att överhuvudtaget bege sig till Tegelvik när de kunde varit i Hälsingborg vid det här laget och dels varför de så plötsligt blivit inbjudna – är det möjligtvis något på gång, som kan behöva ses över, av till exempel Paul Kennet?!

Idyllen Tegelvik visar sig innehålla, förutom missionsbokhandel, post, bosättningsbutik, konditori och bilverkstad, tillräckligt många konstellationer av individer, med respektive svaga sidor, för att skapa spännande intriger och begär, i det här fallet med kärlek och brevkorrespondens som viktiga ingredienser.

Rönblom binder en härligt välformulerad midsommarkrans av småstadsidyll, kafferep, spåtistel, mänsklighet, 1960-tal, klipskhet, brudbröd, skog och mark, ömhet, humor och ond bråd död…

Published in: on juli 5, 2009 at 3:24 e m  Lämna en kommentar  
Tags:

Det vankas mord…

Välkommen till min bokblogg!

Här tänkte jag dela med mig av sådana läsupplevelser som utgörs av detektivhistorier, mysterier, spökerier och annat obehagligt! Jag är folkbibliotekarie och lånar därför ut deckare dagarna i ända. Ibland lånas det bra grejer, men oftast inte. Det är dock inte alltid låntagarens fel utan mest bibliotekariernas gallringshysteri!

Jag har smak för de äldre historierna, de lågmälda, de lite udda, de sofistikerade, de med miljöer att längta till, de smala, de klassiska, de med vackra omslag, de bortglömda… Det sista innebär att du kanske aldrig kommer att få tag i boken jag tipsar om, eftersom den är från 1940-talet och köpt på loppis – men se det som en tanke att ha i bakhuvudet eller inspireras av!

Känner du att du delar min smak? Hör av dig och berätta vad du tycker jag ska läsa!

Så, slå dig ned i favoritfåtöljen med en kopp te och läs med mig!

Agata

Agata Kristi goes Mad Men

Published in: on juni 2, 2009 at 6:40 e m  Lämna en kommentar  
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.